Stockholms förlossningsvård är under attack

Fienden är inte okänd, tvärtom är infiltrationen total och attacken kommer från insidan.
När inte omvärlden river ner vården så river vården numera sig själv.

Sverige har alltid satt högt värde i att vara en föregångare i vården.
Södra BB har varit ett uppskattat alternativ inom vården där kvinnor erbjuds ett alternativ till traditionell förlossningsvård.
Nu är vården hotad. Jag säger vården, för det är så mycket mer än Södra BB.
För faktum är att hela kliniken är under belägring.
Sös Förlossning har i många år fått slita hårt i undermåliga lokaler.
Att en förändring måste till är självklart.
Den arbetsmiljö som fantastiska Barnmorskor tvingas försöka utföra en god vård i är under all kritik.
Deras händer bakbinds när dom inte ens kan ge födande kvinnor en egen toalett.
Trycket är enormt och barnmorskor försöker klona sig själva i processen att räcka till.
Kliniken tycks från ledningshåll ha satt en ära i att skapa dålig stämning mellan avdelningar istället för att hitta aktiva lösningar på verkliga problem.
I många år har det varit såhär. Det är ingen nyhet för ledningen som gång efter annan duckat för vad som behövs göra.
Sös förlossning har i dagsläget 14 förlossningsrum. Södra BB har totalt 10 rum med kapacitet för 3 födslar pågående samtidig, övriga rum används som eftervårdsrum för BB vård.
Det är den totala kapaciteten inom Södersjukhuset vad avser förlossningar.

Nu vill ledningen göra en omorganisation där förlossningen stänger ner och flyttar in i Södra BB´s lokaler och bygger till 2 förlossningsrum. Södra BB läggs ner.
Detta innebär att den framtida totala kapaciteten blir totalt 12 förlossningsrum.

Den nya omorganisationen innebär en stor neddragning på antal förlossningsrum medans antalet födslar per rum kommer att öka drastiskt.

12 rum och 7300 födslar (8000 efter minskningen av hänvisningarna) gör att man räknar med att ta emot 20barn per dygn eller 1,67barn/rum och dygn.
22barn per dygn eller 1,83barn/rum med minskade hänvisningar

Då undrar jag. På vilket sätt ökar säkerheten för kvinnorna och barnen när pressen blir större, fler barn skall födas på färre rum.
Vilka barnmorskor som redan går på knäna vill öka sin arbetsbelastning till den graden. Vem har lyckats klona sig själv. Vem vill bryta upp från sin arbetsgrupp och börja rotera till andra tjänster dom inte sökt sig till?
Hur blir det säkrare av att splittra redan uppbyggda arbetsgrupper?

Hela kvinnokliniken står under attack.
Barnmorskorna på Sös förlossning behöver inte få en stressigare mer pressad arbetssituation där dom skall förlösa fler barn på färre rum och kortare tid. Dom behöver få nya vettiga lokaler, fler förlossningsrum, bättre arbetsvillkor, högre personaltäthet.
Barnmorskorna på Södra BB är inte heller lockade av detta. Dom vill få bevara det dom brinner för och få vidareutveckla konceptet.

Frågan handlar som vanligt inte om att ställa Förlossningen mot Södra BB. Det är det bara ledningen som verkar vilja för att skapa intriger och orsaker att missgynna vården.
Det handlar om att återigen så stampas kvinnosjukvården på. Återigen så får kvinnor i vården piskan på ryggen och tvingas försöka springa ännu snabbare för att försöka upprätthålla en god vård.
Återigen så stoppar vi utveckling och tar ett steg tillbaka.
Sluta förminska oss. Vi är inte barn. Vi är stola yrkeskvinnor med en gedigen utbildning, stor erfarnhet, många år i vården och en stor passion om att alla göra vårt yttersta för att hjälpa andra kvinnor till en bra vård
Vi behöver få bevara valmöjligheter i vården, kvinnor är inte stöpta i en form, därför behöver vi en vård som är bred och ger valmöjligheter.
Och vi som vårdar måste få möjlighet att utföra en god vård oavsett vad vår arbetsplats heter och ligger.

Jag hoppas att kvinnoklinikens anställda gör gemensam sak och säger ifrån till detta vansinniga förslag och KRÄVER goda arbetsvillkor till alla och goda möjligheter att ge vård till kvinnor oavsett hur dom önskar föda och vad deras personliga behov är.

Förlossningsvården under sulan

Omorganisation på BB SÖS.
All personal kallad, locket på till dom få som vet.
På måndag kommer dommen, har jag ens ett arbete efter det?
Hoppet om goda besked finns bara som en fjäderlätt vindpust. Dom sänkta blickarna och viskningarna i korridoren om ond bråd död gnager in i skinnet på mig.
Oron växer, känslan slår till med full kraft, något riktigt dåligt är på gång.
Står kvinnosjukvården inför nedrustning?
Skall kvinnors hälsa än en gång sitta som ämne under beslutfattares skosulor?
Kommer Södra BB stå kvar efter den här helgen. Eller försvinner 1400 förlossningsplatser och 800 mödravårdsplatser?
Hur är det i så fall möjligt från politikerhåll att det får vara så?
Hur kan man bygga upp vården när man rustar ner den?
Det får inte vara så, det kan inte vara så.
Tårarna rinner, vill kliva av skeppet, men förmår inte.
Jag älskar ju mitt arbete. Jag vill få värna om kvinnors rätt till val i vården.
Jag vill vara en del av uppbyggandet, inte nedrustningen.
Frågorna hopar sig.
I nuläget spekulerar vi bara, vi vet inte, men vi anar det värsta.
På måndag kommer kanske några svar och vi hoppas alla att vi har fel.